fdgdf
fgfd
Folj mig!
Hej! Stina har. Men for sista gangen!!!! Tva manniskor och tva olika uppfattningar behover tva bloggar.
Sa fran och med nu kan ni folja mig pa www.hejkalen.blogg.se
CYA
Sa fran och med nu kan ni folja mig pa www.hejkalen.blogg.se
CYA
Jungle Dropouts
Klockan 04.00 igar ringde vackarklockan i det fula hotellrummet dar vaggarna skakar nar tunga fordon aker forbi. Det fula hotellrummet ligger i den fula staden Puyo som vi... vi... tycker ar... intressant?!
Vi traffar tva schweitschska... sweischtiska... tva personer fran Schweis och tillsammans med dem plus varan guide akte vi tre timmar in i Amazonas djungel pa smala serpentinvagar, djungel pa ena sidan, STUP pa andra. Ratt var det var stannade bussen och tydligen skulle vi hoppa av dar, mitt i en kurva liksom.
Dar skulle vi bo. Inte i kurvan men i en skola inne i skogen bredvid kurvan. Det ar sa svart att forklara hur det sag ut, ni far helt enkelt fantisera ihop nagot tills bilderna kommer.
men vi at frukost och sen gick vi ner och fiskade med lokalbefolkningen. Det var nagot av det roligaste jag har gjort so far, forst satt vi och hackade giftiga rotter med tva stenar. Sen la de rotterna i en pase som de drog i vattnet, vattnet blev vitaktigt och fiskarna som simmade i det blev fulla. Sen gick man bara lite langre ner och plockade upp de fulla fiskarna. Det var minst sagt langt ifran att pimpla i Visttrasket. Men himla roligt!
Pa eftermiddagen begav vi oss ut i djungeln. Redan efter ca 15 minuter borjade jag langta tillbaka till 1,5 miljonerstaden Quito. Efter en timme i djungeln hade jag givit min vanstra hand for att fa flyga till Cuenca.
I djungeln hade vi en annan guide som inte talade engelska sa jag forstod ingenting, var blot i svett och kande hur den dar javla solen brande min nacke.
Nar vi kom tillbaka sa Amanda till min stora gladje att hon ville avbryta. Vi diskuterade en stund och kom fram till att vi skulle sova dar och sen aka hem en dag tidigare.
Vi pratade med varan guide som forstod oss och klockan tre idag sattes vi pa bussen och akte tillbaka till javla Puyo.
Och vad hander da nar vi antligen kommit tillbaka till hotellet? jo, saklart ar vara grejer inte dar. Vi hade lamnat in dem innan vi akte och tydligen var de "hemma hos nagon" och de skulle komma imorgon. Dar stod vi, i short och linne, hade totalt 2 dollar pa oss, luktade svett, fisk, smutsigt vatten och mera svett, ville ingenting annat an att duscha, byta om, ata pizza och sova och sa sager han att vara vaskor kommer IMORGON. Imorgon da vi ska aka till Cuenca fort som attan.
Men som alltid loste det sig, nu sitter jag har med vaskan bredvid mig och en Amanda i duschen.
Jungle dropouts. Det ar vi det. Alltsa, det var hur spannade som helst att vara i djungeln, alla ljud, alla vaxter och allting ar bara sa annorlund fran det vi ar vana vid. Lokalbefolkningen var jattefina och snalla och varan guide var kung men... vi ar helt enkelt stadsbarn. (okej, alla som kanner mig och vet min uppvaxt vet att jag ej kan kategoriseras som ett stadsbarn men ni fattar!) Vi vill ha rinnande vatten, andra backpackers runt omkring oss, jag vill inte ha en luftfuktighet pa en miljon procent eller myggbett over hela benen. Just nu somnar jag hellre till ljudet av bilar an stors av en grod-orkester.
Men en annan gang, nar jag inte ar 19 ar och skriker nar en fjaril landar pa min arm, utan nar jag har fotriktiga sandaler och en keps sa ska jag fullfolja ett djungelaventyr for nar jag lag dar i hangmattan under myggnatet och lyssnade pa regnet som oste ner utanfor skolan tycker jag faktiskt att det var helt underbart.
Nu ar det min tur att duscha, imorgon aker vi som sagt till Cuenca och det ska bli roligt (vanta... var det inte sa jag sa om Puyo ocksa...? :( )
Puss och kram fran Stina
Vi traffar tva schweitschska... sweischtiska... tva personer fran Schweis och tillsammans med dem plus varan guide akte vi tre timmar in i Amazonas djungel pa smala serpentinvagar, djungel pa ena sidan, STUP pa andra. Ratt var det var stannade bussen och tydligen skulle vi hoppa av dar, mitt i en kurva liksom.
Dar skulle vi bo. Inte i kurvan men i en skola inne i skogen bredvid kurvan. Det ar sa svart att forklara hur det sag ut, ni far helt enkelt fantisera ihop nagot tills bilderna kommer.
men vi at frukost och sen gick vi ner och fiskade med lokalbefolkningen. Det var nagot av det roligaste jag har gjort so far, forst satt vi och hackade giftiga rotter med tva stenar. Sen la de rotterna i en pase som de drog i vattnet, vattnet blev vitaktigt och fiskarna som simmade i det blev fulla. Sen gick man bara lite langre ner och plockade upp de fulla fiskarna. Det var minst sagt langt ifran att pimpla i Visttrasket. Men himla roligt!
Pa eftermiddagen begav vi oss ut i djungeln. Redan efter ca 15 minuter borjade jag langta tillbaka till 1,5 miljonerstaden Quito. Efter en timme i djungeln hade jag givit min vanstra hand for att fa flyga till Cuenca.
I djungeln hade vi en annan guide som inte talade engelska sa jag forstod ingenting, var blot i svett och kande hur den dar javla solen brande min nacke.
Nar vi kom tillbaka sa Amanda till min stora gladje att hon ville avbryta. Vi diskuterade en stund och kom fram till att vi skulle sova dar och sen aka hem en dag tidigare.
Vi pratade med varan guide som forstod oss och klockan tre idag sattes vi pa bussen och akte tillbaka till javla Puyo.
Och vad hander da nar vi antligen kommit tillbaka till hotellet? jo, saklart ar vara grejer inte dar. Vi hade lamnat in dem innan vi akte och tydligen var de "hemma hos nagon" och de skulle komma imorgon. Dar stod vi, i short och linne, hade totalt 2 dollar pa oss, luktade svett, fisk, smutsigt vatten och mera svett, ville ingenting annat an att duscha, byta om, ata pizza och sova och sa sager han att vara vaskor kommer IMORGON. Imorgon da vi ska aka till Cuenca fort som attan.
Men som alltid loste det sig, nu sitter jag har med vaskan bredvid mig och en Amanda i duschen.
Jungle dropouts. Det ar vi det. Alltsa, det var hur spannade som helst att vara i djungeln, alla ljud, alla vaxter och allting ar bara sa annorlund fran det vi ar vana vid. Lokalbefolkningen var jattefina och snalla och varan guide var kung men... vi ar helt enkelt stadsbarn. (okej, alla som kanner mig och vet min uppvaxt vet att jag ej kan kategoriseras som ett stadsbarn men ni fattar!) Vi vill ha rinnande vatten, andra backpackers runt omkring oss, jag vill inte ha en luftfuktighet pa en miljon procent eller myggbett over hela benen. Just nu somnar jag hellre till ljudet av bilar an stors av en grod-orkester.
Men en annan gang, nar jag inte ar 19 ar och skriker nar en fjaril landar pa min arm, utan nar jag har fotriktiga sandaler och en keps sa ska jag fullfolja ett djungelaventyr for nar jag lag dar i hangmattan under myggnatet och lyssnade pa regnet som oste ner utanfor skolan tycker jag faktiskt att det var helt underbart.
Nu ar det min tur att duscha, imorgon aker vi som sagt till Cuenca och det ska bli roligt (vanta... var det inte sa jag sa om Puyo ocksa...? :( )
Puss och kram fran Stina
Baños
Vi ar i Baños. Baños betyder toalett pa spanska, det ar roligt.
Vi lever,mar bra och har varldens samsta resblogg!!!! :) :) :)
Imorgon akter vi till Puyo. Det ska bli roligt. Hej da!
tradet pa bilden ar magiskt. bara sa ni vet
Detta Har Hant...
...sen vi hordes senast:
- Vi akte polisbil igar! Det var jatteroligt. Vi akte forst taxi upp till den megastora statyn som vakar over Quito och sen nar vi skulle tillbaka sa fanns det inga taxis dar men sa kom det en polisbil som sa att vi inte fick ga ner sjalva for att det var sa farligt och vi kan bli ranade och gud vet vad. Sa istallet fick vi aka ner med dom.
- Vi har fatt kompisar! Jaa, det ar helt sant! Forsta kompisen ar en amerikanska som heter Cyrinna (vet ej riktigt om det stavas sa) Hon sover i samma rum som oss och har hangt med oss de senaste dagarna. Sen har vi ocksa fatt tva till kompisar som lamnade Quito idag.
- Vi har brant harbotten! Kommentar overflodig.
- Vi har bestamt oss for att lamna Quito! Pa mandag aker vi vidare till Mindo.
- Vi har varit i Otavalo och tittat pa ett magiskt trad! Tradet var inte sa mycket mer an ett trad men marknaden i Otavalo var gryyyyym.
Vi kom hem fran Otavalo ganska nyss och nu ar vi helt slut i huvudet och darfor ar det har inlagget ganska trakigt men det far ni leva med. Hur har ni det?
PUSS OCH KRAM FRAN STINA (OCH AMANDA SOM KOLLAR FLYG TILL GALAPAGOS)
- Vi akte polisbil igar! Det var jatteroligt. Vi akte forst taxi upp till den megastora statyn som vakar over Quito och sen nar vi skulle tillbaka sa fanns det inga taxis dar men sa kom det en polisbil som sa att vi inte fick ga ner sjalva for att det var sa farligt och vi kan bli ranade och gud vet vad. Sa istallet fick vi aka ner med dom.
- Vi har fatt kompisar! Jaa, det ar helt sant! Forsta kompisen ar en amerikanska som heter Cyrinna (vet ej riktigt om det stavas sa) Hon sover i samma rum som oss och har hangt med oss de senaste dagarna. Sen har vi ocksa fatt tva till kompisar som lamnade Quito idag.
- Vi har brant harbotten! Kommentar overflodig.
- Vi har bestamt oss for att lamna Quito! Pa mandag aker vi vidare till Mindo.
- Vi har varit i Otavalo och tittat pa ett magiskt trad! Tradet var inte sa mycket mer an ett trad men marknaden i Otavalo var gryyyyym.
Vi kom hem fran Otavalo ganska nyss och nu ar vi helt slut i huvudet och darfor ar det har inlagget ganska trakigt men det far ni leva med. Hur har ni det?
PUSS OCH KRAM FRAN STINA (OCH AMANDA SOM KOLLAR FLYG TILL GALAPAGOS)
Pengar i sjon
Ok. Stina har och detta ar min historia. Innan jag akte hit ville mamma promt att jag skulle investera i ett par riktiga solglasogon, sanna som skyddar mot UVA, UVB med polariodglas och allt vad det heter. jag var fran en borjan HOGST ovillig att gora detta eftersom jag antingen bara skulle tappa bort dem eller fa dom stula. Forsokte forklara detta for mig kara mor som i princip sa att mina ogon skulle ruttna om jag en kopte glasogon for typ 500 spann (MYCKET pengar i min varld) sa som en lydiga dotter jag ar kopte jag tillslut ett par glasogon for 300 kronor. och vad hander idag, forsta dagen i Eucuador? Jo, tror ni inte att dessa solglasogon som ar menade att skydda mina ogon fran den onda solen gar sonder? Jag och Amanda ar inne i en mataffar och jag pillar lite pa den och VIPS sa faller ena skalmen (ar de sa det heter?) av. Amandas solglasogon for 49 kronor har hallit.. Sa nu mamma, istallet for att halvskydda mina ogon med nagra billiga men hallbara solglasogon ar mina ogon utsatta for direkt solljus och kommer darfor tyna bort sakta men sakert.
neeeej, som den monsterdotter jag ar bestamde jag mig for att se ut som en idiot men en idiot med ogon. Jag tejpade glasognen med kirurgtejp. Kommer ej fa en ecuadoriansk pojkvan sa lange jag har dem pa mig.
neeeej, som den monsterdotter jag ar bestamde jag mig for att se ut som en idiot men en idiot med ogon. Jag tejpade glasognen med kirurgtejp. Kommer ej fa en ecuadoriansk pojkvan sa lange jag har dem pa mig.
En Ecuador!
Nu sitter vi pa ett internetcafe i Quito,jag med solskyddsfaktor 50 i ansiktet och sol i sinnet. Vi har precis atit frukost med en kille fran New York som vi traffade pa gatan(nej mamma,vi ska inte satta i system att folja med olika man. Men han var jattesnall och vi kom levandes darifran) Frukosten for Amandas del var intressant. Hon skulle vara lite wild och bestalla nagot utan att veta vad sa jag sa en siffra mellan ett och elva sa bestallde hon det.Nar hennes sk "frukost" kom in bestod den av ca tio stycken oblat-brod. Alltsa sanna man doppar i vin i kyrkan. Vi far nog planera in en andra frukost. Dessuom var kaffet som taget fran en upp-och-ner-varld. Man fick koppen fylld med varm mjolk,kallt kaffe i en kanna bredvid samt ca ett halvt kilo socker bredvid. Tydligen ar detsa man gor har i Crazy Town.
Men flygresan! Det gick oforskamt bra. Vi snurrade runt en stund pa Madrids enorma flygplats men hittade ratt innan vi fick panik. Sen fran Madrid till Quito flog vi med kanske varldens basta flygbolag,LAN. Jag, Stina, kan till och med saga att om det var mojligt skulle jag GIFTA mig med LAN.Sa bra var det,det var ett stort och luftigt flygplan, tvapparater med filmer,spel och musik framfor dig, bra och vegetarisk mat och dessuto VARLDENS finaste och sotaste flygvard Pilipe! Vi kom hela och rena fram till Quito i tid och vara vaskor befanns sig pa bandet,skont!
Och nar vi hamtat vaskorna stod Richardo fran varat hostel dar och vantade pa oss. Allt gickmed andra ord huuuur bra som helst. Hostelet verkar hur fint som helst,det var fullbokat sa vi far inte varat rum foren klockan ett sa tills dess ska vi driva runt och upptacka staden jag redan ar lite smakar i.
I ovrigt mar vi bra!Tack och hej /stina
Men flygresan! Det gick oforskamt bra. Vi snurrade runt en stund pa Madrids enorma flygplats men hittade ratt innan vi fick panik. Sen fran Madrid till Quito flog vi med kanske varldens basta flygbolag,LAN. Jag, Stina, kan till och med saga att om det var mojligt skulle jag GIFTA mig med LAN.Sa bra var det,det var ett stort och luftigt flygplan, tvapparater med filmer,spel och musik framfor dig, bra och vegetarisk mat och dessuto VARLDENS finaste och sotaste flygvard Pilipe! Vi kom hela och rena fram till Quito i tid och vara vaskor befanns sig pa bandet,skont!
Och nar vi hamtat vaskorna stod Richardo fran varat hostel dar och vantade pa oss. Allt gickmed andra ord huuuur bra som helst. Hostelet verkar hur fint som helst,det var fullbokat sa vi far inte varat rum foren klockan ett sa tills dess ska vi driva runt och upptacka staden jag redan ar lite smakar i.
I ovrigt mar vi bra!Tack och hej /stina
